Perus Affärsklimat: Ekonomisk Styrka
Möter Institutionell Instabilitet

Formell sysselsättning i den privata sektorn ökade med 281 000 jobb 2025, med handel, byggnation och tillverkning som de tre viktigaste sektorerna[BBVA Research]. Den totala nationella sysselsättningen expanderade med 1,5% — den starkaste ökningen på fyra år[EY]. Genomsnittlig månadsinkomst nådde S/1 887 (ca 561 USD)[EY], den högsta på rekordlista och den kraftigaste reallöneökningen på 16 år. Det är goda nyheter — men de gäller enbart den formella sektorn.

OECD rapporterar 71% informell sysselsättning 2024[OECD], mer än dubbelt det latinamerikanska genomsnittet på 45%. Det är inte ett övergångsproblem — det är ett strukturellt tillstånd som hänger ihop med utbildningsnivån: bara 35–40% av Perus arbetskraft har utbildning utöver gymnasienivå, enligt INEI[OECD]. Informell ekonomi begränsar skattebasen, minskar statens kapacitet att investera i infrastruktur och utbildning, och lämnar miljontals arbetstagare exponerade för ekonomiska chocker utan skyddsnät. För företag som etablerar sig i Peru innebär det att tillgången till utbildad formell arbetskraft är snävare än befolkningsstorleken (34 miljoner) antyder.

Detaljerade data om ungdomsarbetslöshet och regional fördelning av formell sysselsättning är inte tillgängliga i offentliga källor för 2025–2026. Den analytiska implikationen är att kapacitetsbristen troligtvis är värre i sierra- och selvaregionerna — precis de geografier med störst infrastrukturinvesteringsbehov.

En formell bolagsregistrering i Peru kostar 2 500–3 000 USD allt inkluderat och tar 2–3 veckor[U.S. State Dept.]. Processen kräver separata steg hos notarie (S/e 80–150), SUNARP för bolagsregistret (60–150 USD), SUNAT för skatte-ID (kostnadsfritt), kommunen för verksamhetstillstånd, och bank för kontooöppning (ca 780 USD)[U.S. State Dept.]. Bolagsskattesatsen är 29,5% på nettoinkomst; moms (IGV) uppgår till 18% från första skattepliktiga transaktion; utdelningsskatt är 5–10%[U.S. State Dept.]. För enmansföretag finns ett förenklat skatteprogram (NRUS) med fast månadsavgift.

OECD identifierar frånvaron av ett samlat registreringssystem som den viktigaste enskilda byråkratiska flaskhalsen — de separata registreringskraven hos SUNARP, SUNAT, kommuner och notarier ökar kostnaderna oproportionerligt för mindre företag[OECD]. Perus aktuella placering i Världsbankens Doing Business-index eller motsvarande är inte tillgänglig för 2026 — indexet ersattes av B-READY-ramverket och relevant jämförelsedata för Peru saknas i tillgängliga källor. Det är ett datahål som begränsar möjligheten till direkt peer-jämförelse.

Lönekostnader för formella anställningar — inklusive arbetsgivaravgifter till EsSalud och pensionsavsättningar — är inte specificerade i tillgängliga offentliga källor för 2025–2026. Det som är känt är att den formella arbetsmarknaden är liten relativt befolkningsstorleken, vilket innebär att rekrytering av erfaren personal inom specialiserade sektorer tar längre tid och kostar mer än i marknader med djupare formell arbetskraft.

Den 10 oktober 2025 avsatte kongressen president Dina Boluarte och installerade kongressledamoten José Jerí som president[Atlantic Council]. Jerí anklagas för korruption och sexuella övergrepp — hans tillträde utlöste Perus största protester på fem år, med minst ett dödsfall och dussintals skadade[Atlantic Council]. Det är inte ett undantagstillstånd — det är ett mönster. Operation Car Wash-utredningarna dömde fyra före detta presidenter för korruption; Alan García sköt sig under ett gripande 2019[Atlantic Council]. Perus konstitution tillåter kongressen att avsätta presidenter via konceptet 'moralisk oförmåga' — ett verktyg som blivit en politisk vapen.

Organiserad brottslighet har exploderat parallellt med den politiska instabiliteten. Utpressningar sexfaldigades mellan 2019 och 2024; var tredje peruan kände någon som utsatts för utpressning 2025[Atlantic Council]. Boluartas undantagstillstånd i Lima och Callao 2025 lyckades inte bromsa våldet. Kongressen antog 2025 en amnestilag för väpnade konfliktsbrott — ett beslut som försvagade rättsstatens ställning och sände negativa signaler till internationella investerare[Atlantic Council].

Fitch Ratings flaggade i oktober 2025 för ökad populismrisk och politisk oförutsägbarhet inför valet den 12 april 2026, med 34 presidentkandidater[Fitch]. Allianz Trade prognostiserar BNP-tillväxt på 2,7% för 2026 och 2,5% för 2027 — en nedgång förklarad av att politisk osäkerhet fördröjer investeringsbeslut, inte av makro­ekonomisk kris[Allianz Trade]. Den analytiska slutsatsen är att Peru har byggt en makroekonomisk arkitektur — centralbanks­oberoende, ortodox finanspolitik, diversifierad exportbas — som är tillräckligt robust för att motstå politisk turbulens på kort sikt. Det är en häpnadsväckande prestation. Men det är inte detsamma som att politisk risk är hanterbar på lång sikt om rättsstatens urholkning fortsätter.

Utländska direktinvesteringar till Peru uppgick till 11,8 miljarder USD 2025, en ökning med 73% från 6,9 miljarder USD 2024[ProInversión]. Gruvsektorn dominerade med 87,2% av traditionell exportrelaterad FDI[ProInversión], inklusive koppargruvor i Arequipa med estimerade investeringar på 1,3 respektive 1,8 miljarder USD för guld-kopparprojekt[BBVA Research]. Finanssektorn stod för ca 22% av FDI-beståndet vid utgången av 2024, kommunikationssektorn för 18% — de tre sektorerna sammantaget svarade för 67% av totalt FDI-bestånd[ProInversión].

Privata investeringar totalt ökade med 9–10% i de första kvartalen 2025[OECD], ett tecken på att affärsklimatet är bättre än den politiska rubriken antyder. Byggsektorn stod för 10,2% av FDI, tjänster till företag 14,9% och transport 5,9%[ProInversión]. Det tillgängliga källmaterialet innehåller inga namngivna multinationella eller inhemska bolag som expanderar eller drar sig tillbaka — FDI-data redovisas på sektornivå av ProInversión och BCRP, inte per bolag. Det begränsar möjligheten att bedöma vilka specifika aktörer som driver eller bromsar tillväxten i respektive sektor.

Internet­penetrationen nådde 79–82% bland individer 6 år och äldre 2025, motsvarande 28,4 miljoner användare, enligt INEI och DataReportal[OECD Latin American Economic Outlook]. E-handeln växte med över 30% under 2025, enligt Lima Chamber of Commerce[OECD Latin American Economic Outlook]. Peru har fler än 250 fintech-startups och Lima är hem för tio eller fler internet­utbytespunkter (IXP) och betydande datacenterkapacitet. I början av 2026 anslöt sig Peru till det Digitala ekonomipartnerskapet DEPA — ett handelsavtal för digitala flöden med Chile, Sydkorea, Nya Zeeland och Singapore[MFAT].

Den digitala klyftan är dock markant. Fast bredband når 38,4% av urbana hushåll men bara 13,5% på landsbygden, enligt UNESCO-data[OECD Latin American Economic Outlook]. 5G-utbyggnaden är eftersläpad: Peru rankade 40 av 120 länder i ITU:s 5G-beredskaps­index 2022[OECD Latin American Economic Outlook] — en siffra som troligtvis har förbättrats men saknar uppdaterad Tier 1-källa. FoU-investeringarna ligger på 0,17% av BNP, enligt CONCYTEC 2023[OECD Latin American Economic Outlook], vilket är långt under OECD-genomsnittet. Det innebär att den digitala sektorn växer på konsumtion och adoption — inte på inhemsk innovation.

Logistikinfrastrukturen i sierra- och selvaregionerna är svagt dokumenterad i tillgängliga Tier 1-källor. Callao-hamnen — Perus primära handelsport — saknar publik data om kapacitet och genomströmning för 2025–2026. Frånvaron av sådan data är i sig en signal: transparensen kring portkapacitet och kapacitets­utnyttjande är låg, vilket försvårar due diligence för logistikintensiva verksamheter.

Peru har aktiva frihandelsavtal med USA, Kina, EU, Japan och Sydkorea[OECD], vilket ger peruanska exportörer tullförmåner på de fyra största importmarknaderna i världen. DEPA-anslutningen 2026 adderar ett ramverk specifikt för digitala handelsflöden med Chile, Sydkorea, Nya Zeeland och Singapore[MFAT]. Det är en imponerande portfölj för ett land av Perus storlek.

Problemet är inte tillgången till marknader — det är vad Peru exporterar till dem. Gruvprodukter (framför allt koppar och guld) dominerar exportintäkterna totalt. Denna råvarukoncentration innebär att handelspolitikens verkliga riskvariabel inte är tariffer utan internationella råvarupriser. En diversifiering mot agrikulturella produkter (Peru är en stor exportör av avokado, druvor och blåbär), textilier och tjänster pågår men i långsam takt. BNP-tillväxt­prognoserna för 2026–2027 på 2,5–2,7%[Allianz Trade] återspeglar just den sårbarheten: om kopparpriser faller är handelsnätverket med frihandelsavtal ett svagt skydd.

Politisk instabilitet är den risk som syns mest i rubriker men är minst direkt korrelerad med makroekonomisk prestation — vilket är Perus paradox. Åtta presidenter på tio år har inte hindrat 3,3% BNP-tillväxt, låg inflation eller ökande formell sysselsättning. Men det förklarar varför reformer som behövs för att bryta den informella ekonomins dominans — skattereformer, utbildningsinvesteringar, rättsstatsförstärkning — konsekvent uteblir. Kongressen agerar som blockerande kraft, inte som reformkraft[Atlantic Council].

Organiserad brottslighets framväxt är en trend av annan karaktär. Utpressningarna sexfaldigades 2019–2024[Atlantic Council]. Brottsligheten är inte längre ett Lima-fenomen — den genomsyrar den informella sektorn som utgör 71% av ekonomin, påverkar byggbranschen, kollektivtrafik och gatuhandel. Det är en strukturell kostnadspost för företag som verkar i de segmenten. Boluartas undantagstillstånd 2025 löste ingenting[Atlantic Council].

Råvaruberoende kvarstår som den djupaste strukturella risken. Kopparpriser styrs av Kinas industricykel och global energiomställningstakt. Peru kontrollerar inget av det. En 20-procentig nedgång i koppartullpriset skulle direkt minska statsintäkterna och utlösa budgettryck som, i en politiskt fragmenterad kontext, riskerar att utlösa reformregressioner.

Valet den 12 april 2026 är den omedelbara bifurkationspunkten. Med 34 presidentkandidater är en andra omgång i juni 2026 nästintill oundviklig. Vem som vinner avgör inte bara nästa regerings politik — det avgör om kongressen och presidenten kan samarbeta tillräckligt länge för att genomdriva någon reform alls. Historiken sedan 2016 antyder att sannolikheten för ett sådant samarbete är låg.

Det positiva scenariot kräver att en reforminriktad president vinner ett tillräckligt starkt folkmandat för att hålla kongressen i schack, att kopparpriser håller sig höga nog för att finansiera sociala reformer utan skärpta skatter, och att brottsbekämpnings­kapaciteten stärks. Alla tre villkor måste uppfyllas simultant — det är därför tjurbullscenariet tilldelas 20% sannolikhet.

Basfallet — 55% — är Peru som det ser ut just nu: 2,5–3% BNP-tillväxt, stigande FDI i gruvsektorn, stagnerande reformarbete, och gradvis men långsam formalisering av ekonomin. Det är inte ett dåligt utfall för investerare i råvaror eller i digitala tjänster riktade mot Limas medelklass. Det är ett svårt utfall för den som vill bygga en stor formell arbetsgivarbas utanför Lima.